Det anses normalt som en högriskstrategi att använda belåning för att köpa aktier. Vad man kanske inte tänker på att det är lika riskabelt att köpa aktier i högbelånade företag.

Bland Avanzas sparare som nog är representativa för gemene man, om möjligt något mer aktiva aktiesparare, så har snittdepån en likviditet på uppemot 20 procent.  Det är mycket högt jämfört med de historiska siffrorna. Att handla med belåning är just nu mycket ovanligt och det är bland det första som minskar när börsen svajar. Men vad som är lika viktigt, men kanske inte lika uppenbart, är att även företagens belåning spelar roll.

Förvisso har aktiehandeln förändrats i takt med att kurserna vikt nedåt, framför allt har handeln i små bolag minskat och en allt större del av börsens omsättning koncentreras till de stora bolagens aktier. Men det gå inte att urskilja samma tydliga trend i att klassiskt defensiva kvaliteter i aktiers premieras. Kanske för att de är svårare att urskilja, samt att det sällan är entydigt "offensiva/defensiva" kvaliteter i enskilda aktier utan oftast en blandning. Likväl borde balansräkningsfrågor prioriteras och inte enbart för att se om de finns emissionsrisk, utan också för att det påverkar hur känsliga aktierna blir för förändringar i värdering.

Om man ska räkna ut hur mycket en nyhet, exempelvis en förändring i lönsamhet eller tillväxt, påverkar värderingen av en aktie är det vanligt att man relaterar detta till börsvärdet. Det blir oftast rätt, men ska man vara strikt ska man använda sig av det så kallade rörelsevärdet. Varför, det blir uppenbart när man räknar på just högbelånade aktier.

Antag att två bolag båda har ett börsvärde på 100 Mkr. bolag A är skuldfritt och bolag B har en nettoskuld på 50 Mkr. Då har A ett rörelsevärde på 100 Mkr. Och B på 150 Mkr.  Om man av någon anledning, säg en produktlansering, tror att lönsamheten ska förbättras så att bolagsvärdet ska öka med 50 procent. Då ökar EV för A med 50 Mkr. och börsvärdet blir då 150 Mkr. För B däremot så ökar EV med 75 Mkr. Då blir börsvärdet 175 Mkr. Hade man utgått från börsvärdet hade man räknat fel och missat effekten av skuldsättning. Och samma sak gäller nedåt, en förändring i rörelsens värde slår ännu mer på börsvärdet. För en förändring i rörelsens värde påverkar ju inte skuldens värde. Med andra ord fungerar belåning ”inne” i ett bolag likadant som belåning "utanför", hos ägarna. detta finns mer formaliserat i andra sammanhang, genom Miller-Modigliani. För extremt skuldsatta bolag, såsom Eniro till exempel så slår denna effekt extremt mycket. Om belåningen är större än börsvärdet så blir effekten enorm. Jag tror man underskattar denna effekt.

Enligt MM så ska det i teorin inte spela ngn roll hur ett bolag löser sin finansiering, med lån eller eget kapital, eftersom ägarna genom att arbeta med belåning kan skapa vilken önskad hävstång som helst. Nu finns det ju praktiska frågor, som till exempel vilka lånevillkor man kan få, som gör att det i praktiken kan spela roll. Men principen är ju rätt - i vilket led skulderna hamnar spelar inte så stor roll, konsekvensen av dem blir densamma. Så när man köper aktier ska man alltid ta med balansräkningen i beräkningen, särskilt i lite bistra tider.

A propos att inte glömma saker. Det verkar som om marknad och media har ett mycket kort minne även i andra sammanhang. Electrolux hade kapitalmarknadsdag förra veckan och presenterade måna intressanta fakta, inte minst när det gäller hur bolaget ska arbeta i framtiden. Men om detta rapporteras ingenting, istället handlade all rapportering uteslutande om de effektiviseringar som genomförs och hur illa ställt det är på marknaden. Detta av samma röster som för blott nåt år sedan rapporterade om att alla rekord skulle slås.

Det är märkligt hur det alltid är svart och vitt när det gäller en del bolag, och Electrolux är ett av dem. Så utan att ha gjort någon djupare analys av detta ligger det ändå nära till hands att tro att när alla olyckskorpar kraxar i kör så börjar det nog bli köpläge. För om man nu tror att allt är mörker så kommer det garanterat att visa sig fel, likväl som det aldrig bara är bra. Och det gäller nog inte bara Elux. Många av de bolag som blivit slagpåsar på sistone kan nog överträffa lågt ställda förväntningar inom kort.