Vi som skriver Börsveckan delar alla en passion för aktier och vårt interna credo för tidningen är "av entusiaster, för entusiaster". För vi tror att även du som läsare har ett starkt engagemeng i aktiemarknaden. Börsveckan såg dagens ljus 1986. Då fanns det mycket begränsad analysverksamhet i Sverige och det var en nisch som grundarna, bland annat bröderna Björn och Tore Davegårdh, behärskade med sin erfarenhet från finansmarknaden. Tidningen startade inom ramen för Consensus Fondkommission och fick snabbt en trogen läsarskara. Då som nu var småbolag i fokus och i grunden är det samma principer som styr redaktionens arbete än idag. Ledstjärnan är ”stock picking” där aktier utvärderas på egna meriter snarare än utifrån ett bredare strategiperspektiv med sektorallokering och motsvarande.

Bland dem som arbetat med Börsveckan finns ett flertal namnkunniga ekonomer och journalister. Ulf Pettersson är ett exempel under en lång period skrev analyser och krönikor för tidningen och han hann även med att vara ansvarig utgivare. Urban Bäckström är en annan namnkunnig ekonom som i början av 90-talet var ansvarig utgivare för Börsveckan, i egenskap av att han var vd på Consensus Fondkommission som ägde tidningen. Peter Benson, som bland annat utnämnts till årets ekonomijournalist två gånger tog 2004 över som Chefredaktör för tidningen efter Björn Davegårdh.

Varje chefredaktör har inom ramen för tidningens strategi satt sin egen prägel på den redaktionella inriktningen. Björn Davegårdh hade en stor förkärlek för ny teknologi och de möjligheter som detta ger vilket innebar att tidningen hade mycket täckning på bolag långt fram i forskningsfronten. Peter Benson kan nog sägas ha varit mer intresserad av traditionell industri. Peter Benson efterträddes av Daniel Svensson, också en erfaren journalist med bakgrund från Dagens Industri. Daniel Svensson skriver fortfarande för Börsveckan som nu har Lars Frick som chefredaktör, med bakgrund som analytiker inom bland annat bank/finans- och telekomanalys.

Vilka är vi?

Lars Frick

Utbildning  – Lars Frick är ekonom från Handelshögskolan som för närvarande studerar medicin på Karolinska Institutet.

Arbetslivserfarenhet–Aktieanalytiker på Aragon Fondkommission, Kaupthing Bank samt ABN Amro under perioden 1999-2008. Har även arbetat som reporter och krönikör på E24.se

Investeringsfilosofi – ”Laget som vann ligan i fjol gjorde det för att de var bäst och har därför störst chans att vinna ligan i år igen”. Det är förvisso spännande med turnaroundcase men det är mer underhållning än ekonomi och riskjusterad avkastning är låg i sådana aktier. Drömmen är att hitta en oupptäckt pärla, och det händer, men väldigt sällan. För alla letar, och ”marknaden” är faktiskt ganska begåvad så stora felprissättningar är ovanliga.

Jag är övertygad om att kvalitetsbolag alltid kommer att ge bättre avkastning än bolag som har en svajig lönsamhet, trots att de ofta har en premievärdering. Därför försöker jag att se vilka uthålliga konkurrensfördelar ett bolag har. Marknadsposition, varumärke, teknologiskt ledarskap med mera. Det ger långsiktiga fördelar. Jag är också övertygad om att stora förändringar kommer långsamt i de flesta branscher och därför är historik viktigt. Ett bolag som har haft tio procents rörelsemarginal i snitt de senaste fem åren lär ligga där även de kommande fem. Mitt favoritnyckeltal är rörelsens värde i relation till rörelseresultatet. Det ger ett rent värde som även tar hänsyn till balansräkningen.

Letar efter – Svaret ligger i siffror, strategi och värdering. Siffrorna säger det mesta om man lyssnar till dem. Om rörelsemarginalen sjunker finns det ett problem någonstans. Om varulagret stiger så går försäljningen trögt. Visst finns det undantag, men ser man till helheten så kommer man ofta fram till rätt diagnos genom att titta på siffrorna. DE största hoten mot en bra analys är nog analytikern själv. Förutfattade meningar, egna ”darlings” och brist på disciplin är vanliga fällor åtminstone för mig själv.

Jag gillar också att leta efter strategiska frågor. Har ett bolag en bra position på marknaden? Hur ser konkurrensen ut? De frågorna ger bra, långsiktiga svar. Slutligen gäller också en gammal sanning: billig är billigt. När värderingsmultiplarna är långt under de vanliga så är en aktie i nio fall av tio ett bra köp. Det tionde fallet är de då det hänt något i verksamheten som förändrar denna i grunden. Det fångar man bäst upp genom att göra sin hemläxa och läsa på om bolaget.

Gabriel Isskander

Utbildning  – Gabriel Isskander har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm, med inriktning på Finansiell Ekonomi. Utexaminerades 2008.

Arbetslivserfarenhet – Parallellt med studierna arbetade han under en del perioder som analytiker på SEB Enskilda Corporate Finance, Nordea Corporate Finance samt extra på Börsveckan. Anställd på Börsveckan/Placera.nu sedan 2008.  

Investeringsfilosofi – Det gäller att agera snabbt på börsen, särskilt om man ska investera i mid- och small cap segmentet, för här svänger det mest.  Jag tar ordentligt med tid på mig för att sätta mig in i bolagets verksamhet innan jag köper en aktie. Hur ser konkurrensen ut för bolagets produkter/tjänster? Ytterst viktigt att studera detta med tanke på den ökade globaliseringen och konkurrensen från Asien och andra snabbväxande länder. Försöker samtidigt att diversifiera risken i portföljen genom att dels satsa på aktier i olika branscher och dels investera i både mindre och större bolag. Och glöm inte att kvalitet kostar. Hellre köper jag en aktie till relativt höga multiplar, men med urstarka tillväxtförutsättningar, än att köpa ett turnaround bolag till rabatt. Visst finns det bra case här också, men det gäller att välja ut dem med omsorg. Att fånga en fallande kniv är bland det svåraste och farligaste man kan göra som investerare.         

Letar efter – Tillväxtutsikterna är det viktigaste för mig. Bruttomarginalen är ett annat mycket viktigt nyckeltal som visar hur mycket folk är beredda att betala för bolagets produkter eller tjänster. Svaga balansräkningar är ett varningstecken, oavsett hur bra bolaget går operativt. Sköter man inte sin balansräkning på ett bra sätt kommer bomben att brisera för eller senare. En hög belåning är långsiktigt inte okej. Eniro är ett exempel på detta. Under stora delar av 2000-talet klarade man av en hög skuldsättning på grund av de starka kassaflödena, men när marknaden förändrades för katalogverksamheten klarade inte bolaget av att hantera de stora skulderna. Nyckeltal som tar hänsyn till balansräkningen är således väldigt viktiga.

Daniel Svensson

Bakgrund – Utbildad vid Journalisthögskolan i Göteborg. Arbetat på Dagens Industri mellan 1999-2004 som reporter och börskrönikör. Sedan 2004 på Börsveckan.

Investeringsfilosofi – På BV skriver jag om det mesta men det är småbolagen som ligger varmast om hjärtat. Det är till stora delar samma förutsättningar för dem som för storbolagen. Kanske måste man vara lite mer lyhörd för ”mjuka faktorer” som vilket intryck företagsledningen ger, vilka som är ägare i bolaget och liknade. Sedan är det en annan femma om man ska tanka hela sin portfölj full med småbolag. Småbolag är ofta mer riskfyllda än större företag.

Letar efter – En stor del av jobbet består i att läsa massor av delårsrapporter i jakt på intressanta uppslag. Det är sällan man finner klockrena kombinationer som låg värdering/bra tillgångar/positiv trend men ibland räcker det med att bocka av en av tre dygder.

Fler medarbetare

Utöver den fasta redaktionen har Börsveckan också ett värdefullt nätverk med erfarna frilansskribenter. Tomas Trocmé är Börsveckans okrönte kung på teknisk analys som är ett värdefullt och uppskattat komplement till tidningens i övrigt fundamentala analys. Mikael Hårde har lång och bred erfarenhet som journalist och har skrivit om börsbolag under lång tid för Börsveckan. Anders Hansen som följer hälsovårdssektorn har bred erfarenhet av denna som journalist och analytiker inom riskkapitalbranschen. Som komplement till hans finansiella erfarenhet är Anders Hansen också legitimerad läkare. Johan Thorén är gästkrönikör med lång erfarenhet av fondförvaltning av små och medelstora bolag för bland annat Catella och Strand Kapitalförvaltning. Johan Thorén har också tidigare politisk erfarenhet som sakkunnig på UD.